att göra bort sig
Det är faktiskt riktigt underskattat att göra bort sig, precis som kommentaren i inlägget under sa. Idag på bussen till exempel, hade jag en sjukt tung väska efter ORIENTERINGSDAGEN (grrr), vilket gjorde att jag med min dödströtta kropp liksom åkte dit väskan ville. Och just då ville väskan att jag skulle ramla över fyra medelålders randoms, och mosa ena tantens thaimat. Hon blev arg på mig och jag fick en liten utskällning. Bussen var proppad med människor. Alla skrattade. Jag med, så jag trodde jag skulle dö. Alla skrattade utom tanten med thaimaten.
Damn right!
Jag kan berätta om när jag gjorde bort mig en gång :D jag spelade fotboll(en "riktig" match) och jag brukar göra ganska mycket mål, och så får jag bollen helt fri med målvakten från kanske 6 meter och skjuter världens sämsta skott någonsin 3 meter utanför. Då skrattade ingen, utom jag själv. Fast bara inombords, annars hade min tränare dödat mig. ;)
babybaby, haha, i know what thats like ;) och det vettu .
puss!
