bababa
ÅH JÄVLAR VAD JAG ÄR LYCKLIG.
Att musikkorridoren fyller mig från topp till tå, att det är sol ute (OCH VARMT!! (om man inte tänker på att det är kallt)), att jag vaknade i hans armar, att det är kör idag, att vi ska till Löparö i helgen, att jag ska äta mackor när jag kommer hem, att det ska bli 12 grader på lördag-söndag, att det är påsklov om två veckor, att sommaren snart är inom räckhåll, att det snart inte finns någon snö kvar för molnen att spy ut, att jag inte har spenderat hela mitt studiebidrag trots att det redan har gått 11 dagar sedan jag fick det, att jag har världens bästa människor i livet och att jag är så kär. Så himla glad bara. Heido!
FRÅGESTUND!!!!! OCH DEN SOM INTE FRÅGAR NÅGOT COOL KAN DÖ!!!
(Om det är frågor från Sofia eller Sara är det antagligen jag som skrivit dem själv för det är mina täcknamn i situationer som dessa. Ett sätt att rädda stela situationer bara)
verum corpus
Vi har haft körhelg hela helgen. En kör från Lettland kom till skolan i fredags och vi tvingades hänga med dem fredag kväll, hela dagen igår och halva idag. Jag hade tänkt mig världens torraste helg någonsin men igår på tåget hem, när vi hade smitit från letterna och hela kören sprang runt och sjöng Chili con carne och kastade godis tills vakter kom, insåg jag att jag verkligen tycker om min klass. Faktiskt. Och att helgen har fört oss mycket närmare varandra, och att jag inte alls kommer få tre hemska år på gymnasiet som jag var som övertygad om i måndags. Jag tror nog till och med att det kommer bli väldigt bra.
Imorse vaknade jag upp bredvid världens världens VÄRLDENS bästa kille i en trettio centimeter bred soffa med kläderna på i Camillas lägenhet på St Eriksplan. Fick bråttom till högmässan, åt lite chips till frukost, fick kärleks- och pussattacker i solen, gick och köpte te och macka på 7 eleven och sjöng med letterna en sista gång. Snyft!!!!!! Skoja.
Snart kommer Robert hit och då ska vi gosa och äta middag. Ja. SJUKT ointressant inlägg. Jag lever! Adjö.
a horse with no name
take me baby
Jag sitter och fejkdeppar för mig själv över att min avokado var möglig så jag tvingas rapa ungefär varannan sekund, över att mitt avskavda svarta nagellack får mig att se smutsig ut trots att jag badat i flera timmar, över att det är kväll och jag inte har pluggat något på snart 17 år osv. Fast det är som sagt bara fejkdepp. Egentligen var jag glad idag också. Jag har ägnat en stor del av dagen åt att tänka ut klockrena (och kanske en aning elaka. Och lite barnsliga också. Fast klockrena.) facebook-kommentarer som ett sätt att hämnas på folk. Fast jag kom på att de jag vill hämnas på just är sådana som tar sig friheten att skriva barnsliga och (enligt de själva) klockrena kommenterarer till folk på facebook. Så kommentarerna fick stanna i mitt huvud men satte ett litet pillemariskt leende på mina läppar i alla fall. 
Vi har alltid såna här flingor hemma hos oss. Alltid tre paket med smulor i botten. I min familj slänger vi inte paket, utan äter tills det är lite lite kvar och ställer in det igen. Mycket mer bekvämt, annars måste man ju vika kartonger och sånt och det orkar man ju inte. Fast All-Bran liksom? Ha.
divina commedia
nu går jag ner i min källare
För exakt ett år sedan fick jag reda på mina provpoäng på Södra. Jag satt på franskan och mamma ringde och sa att jag hade fått full pott. Jag la på och var övertygad om att jag hade hört fel och ringde upp igen och tvingade mamma att säga det gång på gång. La på och fick svindel men var nästan 100 på att de hade sagt fel eller att mamma hört knasigt eller att de blandat ihop mig med någon annan. Men det hade de ju inte.
Igår bestämde jag mig för att byta skola. Men idag när jag gick i solen på Söder med tre bra tjejer och sen hade individuell sång med världens bästa sånglärare ångrade jag mig. Imorgon kommer jag nog ångra mig igen. Fast jag vet att jag kommer gå kvar. Och överleva. Till och med få det bra och vara glad. Jag kom liksom in.
Johanna Banana
Jag har kommit på en sak. Jag vill verkligen verkligen ha en känd och cool blogg. Det skulle vara helt awesome (awesome är ett sånt ord man skriver men aldrig använder i verkligheten) att bara kunna chilla in på blogg.se och få massa bekräftelse riktad rakt upp i ansiktet. Ah och sen gillar jag att skriva också. Jag brukar ägna bussresorna åt att tänka ut blogginlägg i huvudet men jag skriver aldrig ner dom. Fast nu ljög jag verkligen, idag var typ första gången jag gjorde det. Och det här inlägget utformades inte då utan ploppar rakt ur huvudet just nu.
De enda anledningarna jag kan komma på till att jag inte har en berömd blogg är 1. att min design är svart och vit bara, färger=läsare. 2. att jag inte har någon systemkamera. Mammas som jag skulle få ta över blev stulen i Indien. Snyft. 3. att jag aldrig skriver.
Fast egentligen, berömd är ju en definitionsfråga. Om det till exempel bara skulle finnas 20 personer på jordklotet så skulle ju min blogg vara världsberömd. Liksom. Så det beror ju på hur man definierar det.
I min forskning av bloggfenomenet har jag även kommit fram till att bloggar med bilder ofta får fler läsare. Därför ska jag slänga in en bild nu, men jag har inte bestämt ännu vad den ska föreställa. Nu ska jag överraska mig själv och det ska bli kul!
Det blev en bild på mig från åttan. Elle hade maskerad och jag var banan. Redan då tyckte jag att jag var fyndigast i hela världen.
yey
I want to sing
Idag var en tomultartad (inget riktigt ord va?) dag på många sätt. Slutade halv 11 och åkte på utflykt till VRG för att hälsa på den skolan jag egentligen kanske borde valt. Fast ändå inte. Satt i alla fall i solen med Flora, My och Alice och det var spännande och skönt. Sen träffade jag Rikard och vi skreksjöng Flickan i Havanna i skolans övningsrum och han är en så himla bra kille. Och sen ba typ träffa jag Camilla och åkte till sommarjobbsgrej. Måste jobba i sommar om jag ska få behålla mitt liv har jag bestämt. Fast Rikard varnade mig för äldrevården, "men nej Johanna, om du jobbar där kommer du bara bli kär i en gubbe som heter Stig och är 92 och plötsligt en dag när du kommer är Stig död och då måste du ta hand om en gammal surkärring i stället som vägrar dö så du "råkar" putta nej henne för en trappa och sen hamnar du i fängelse!!!! Så dagis är nog bättre." Dagis är nog bättre alltså. Fast jag hatar barn och barn hatar mig så jag tror jag hoppar det också. Äh.
Nu sitter jag i soffan och har precis proppat i mig rå tortellini. Det är gott men man blir lite rapig har jag märkt. Snart ska jag krypa till sängs tror jag. Här är Floras bilder från idag i alla fall.
Knäppt fast ändå inte.
SNYGG.
Allra bästa vän <3
Borde klippa luggen har jag hört kanske 5 gånger idag.
Flora tog inga egopics så jag tog den här bilden för att den innehöll glass och var väldigt fin.
Nu ska jag gå och lägga mig (!). Först dricka ett glas mjölk. Adjö!
så snurra min jord
Bra dag. Vaknade av mig själv klockan 6 (är jetlagad åt rätt håll så jag somnar och vaknar tidigt), var inte likblek när jag tittade mig i spegeln, hade matte och insåg hur lite jag bryr mig om pq-form (iförsej inte en helt ny insikt), åkte hem till världens finaste pojkvän och fick hjälp med läxor och pussades och fick kärleksrus, träffade My på Götgatan och vi åt glass i solen och allt var precis som vanligt, sjöng in våren påväg från bussen, drack apelsinjuice i köket och såg att isen har smält lite på vattnet, pratade om livet med Patricia vid mitt köksbord och åt fläskfilégryta med min familj. Nu ligger jag i sängen och struntar totalt i allt vad matte heter. Jag trivs som IG-barn.
Jag är så himla lycklig. Det är vår och jag har världens bästa människor omkring mig. Det var allt jag hade att säga.
